life. -

weirdos.

Ibland tycks världen vara full av mer eller mindre konstiga människor. Två av dem träffade jag på 02.30-bussen hem inatt, där jag råkade hamna på sätet mittemot dem. Person nr 1: mager man med lite lätt indian-utseende, glasögon och axellångt svart hår. 9 normala fingernaglar och EN äckligt lång lillfingernagel. Stirrig blick.
Person nr 2: yngre man i neongula byxor (lite ridbyx-liknande), grön slips, bakåtkammat hår, 25 centimeters upprullad snirkelmustach. Rödsprängda ögon och en coffee-to-go i ena handen.
Större delen av min åktur hem tvingades jag lyssna på person nr 1's något enkelriktade konversation med person nr 2. Person nr 1 måste nämligen ha druckit något/rökt något/ätit gift eller helt enkelt bara vara lite efter i huvudet....han påstod sig nämligen ha tappat bort sina ekvationer. "I HAVE LOST MY EQUATIONS, where ARE they?, can you find them for me? I NEED my equations!" var i princip de enda fraser han yttrade, maniskt!!!! Bussturen hem tar ca 12 minuter och han hann nog upprepa denna information ett femtiotal ggr under den tiden, trots varierande eller ingen respons. Stackars person nr 2 som tvingades lyssna på detta hela vägen, hålla händerna för öronen, blunda och ignorera det eller inemellan komma med nåt föslag om att de borttappade ekvationerna kanske fanns i person nr 1's ficka, hemma i byrålådan, under sängen etc, vilket tydligen inte existerade för person nr 1 som mest fortsatte sitt maniska sökande. Då och då tittade person nr 2 uppgivet och desperat mot mig och bad mig "översätta" haha. Inte ens efter lite siffer- och ekvationsklotter i sin ena hand tycktes person nr 1 närma sig lösningen på mysteriet om de försvunna ekvationerna. På bussen utbytte vi alla på bussen blickar med varandra och blev ganska fulla i skratt. Jag höll vid ett par tillfällen på att bryta ut i totalt gapskratt, hela situationen kändes ganska underhållande! Person nr 1 hade dock en otrevligtt stirrig blick som borrade sig in i personen han talade med, på ett nästan maniskt sätt. Jag gillade därför inte riktigt att möta hans blick....

Efter ett evigt tjatande var jag i alla fall framme vid mitt stopp och kunde kliva av. Skönt det! Hoppas den stackarn hittar sina borttappade ekvationer snart!

2011-06-26 @ 04:06:44 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bio auf deutsch

Idag har jag pallrat mig iväg till bion här i stan med några utav de andra tjejerna. Faktiskt något jag velat göra länge. Vi hade bestämt oss för att se på Hangover 2. På tyska!! Det var intressant....jag tvivlade på att jag överhuvutaget skulle förstå nånting när allting är dubbat, men efter en kvarts inkörning och tillsammans med bilderna gick det okej. Helfestlig film!

2011-06-23 @ 23:29:05 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

kontraproduktiv?

Hmm...idag skulle jag nog i alla fall kunna beskriva mig som sådan. Jag har tenta imorgon. Och det är meningen att jag ska plugga till den. Men som vanligt är det trögt. Pluggintentionerna resulterar därför istället i att jag uträttar en massa saker som jag skjutit upp länge. Som att städa och röja upp här i mitt rum. Har varit mkt behövligt i flera veckor nu. Och plötsligt kan jag bli väldigt effektiv, damma lister och skrubba golv och allt möjligt! Så, ja, jag betraktar mig alltså som produktiv på ett annat sätt. Och kontraproduktiv i relation till mitt syfte. Att plugga. Men men....24 timmar kvar, så det ska nog ordna sig. Ämnet är eko-turism och det har jag studerat en del innan. Och jag tror i ärlighetens namn inte att tentan kommer bli alltför svår. Förhoppningsvis håller den dock en något mer normal nivå än den jag skrev för några veckor sedan, vilket var den mest patetiska tenta jag någonsin sett. Dagisnivå!

I övrigt har det varit riktigt tråkigt väder här hur länge som helst nu. Eller ja, egentligen inget annat än klassiskt juni-väder antar jag. Det vill säga kallt, extremt regningt och blåsigt. Känns som november vissa dagar. Tragiskt:/

Nu: Back to business.

2011-06-21 @ 13:53:35 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Time flies...

...och en underbar vår här i Bremen börjar tyvärr närma sig sitt slut. Och det har jag blandade känslor för. Egentligen vill jag inte alls att det ska ta slut så snart. Jag har trivst så otroligt bra här och mått toppen, upplevt många oförglömliga ögonblick, skrattat så at magen gör ont, sett fascinerande platser och framförallt träffat helt underbara människor! Måste det verkligen ta slut? Jag längtar inte alls efter att återvända till min svenska vardagslunk.....fast lite gött ska det faktiskt bli att återse min lägenhet, den har jag saknat!

Jag har hunnit med så mycket under de här månaderna att det absolut inte får plats i ett kort och läsbart inlägg. Men sammanfattningsvis har jag både rest runt (Berlin och Hamburg flera ggr, mindre städer runtom Bremen, Graz i Österrike och Amsterdam) samt upptäckt mer av mitt fina Bremen. Jag har både haft besök och varit besökare:) Många utekvällar har det blivit, gratis mojitos och dans hela natten på mitt favvo-ställe La Viva eller smarriga drinkar i någon av alla cocktailbarerna. Många fina stunder i solen längs med Weser eller i vår fina Bürgerpark. Jag kommer sakna allt och alla här otroligt mycket!

Det har även varit en lärorik vår på många sätt. Jag har lärt mig mer om mig själv, fått större perspektiv på min egen kultur och lärt känna andras. Jag har lärt mig att kind-kyss-hälsa och säga Skål på olika språk. Min tyska har förbättrats och inte minst min portugisiska (haha, som innan jag kom var icke-existerande!). Jag har lärt mig att Tyskland kanske skiljer sig mer från Sverige än jag först trott och även fått perspektiv på och lärt mig mer om den turbulenta men fascinerande historien här. Det har varit en givande tid.

Med andra ord: Något av det bästa jag gjort någonsin!:)

2011-06-18 @ 22:55:25 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()